smileyn - skojarnas räddning

Jag har som många känner till aldrig använt mig av smileysar, trots min delaktighet i 'sms-/och chat'-generationen. Och när jag säger aldrig så menar runt 10 gånger av mina dryga 10 år som frekvent användare av datorer och mobiltelefoni och då endast i mental förvirring eller fylla. Jag har föraktat, sett ner på och dömt de som i någon form uttryckt sig i form av en smiley. Det var tom så att under mina pubertala år då jag spenderade stora delar av mina lediga och upptagna tid vid MSN messanger, i ren protest kontrade alla smilysar som blev skickade till mig med pizzabiten som man kan hitta under fliken med glada gubben. Anledningen till detta var att jag ansåg att man med orden uttrycker sin mening eller sina känslor och att detta förstördes genom att avsluta meningen eller blanda in en glad gubbe. Är du glad så skriv det så att jag förstår det istället för att vara så genomskinlig. Eller det värsta - en blinkande smiley - sitter han och blinkar med ögat nu? Jag blev avtänd direkt.
Jag var så arg.

Idag har jag hittat en helt ny mening med smileyn. En räddning för oss skojare.

ex :
- Ska vi ses runt 12?

- Nej jag har inte tid med dig

- Nej jag har inte tid med dig :)


-Nu är resan bokad, vi syns vid arlanda kl.12 !

- Jag har ångrat mig

- Jag har ångrat mig :)


Hej, vad gjorde du igår?

- Jag låg med din pappa

- Jag låg med din pappa :)



Se vilken skillnad, nu behöver man aldrig göra sig missförstådd med flit igen.
Tack smileyn, tack!

Vuxenpoäng: betalat alla räkningar
minus: ligger 6000 minus på krediten 2 veckor efter löning