jag satt precis å laddade fina bilder på pengabrorsan(som förövrigt defenitivt vill ha mig) för att skriva ett inlägg om just, ja, hur mycket han vill ha mig. Men så råkade jag klicka fel å hittade det här trevliga dokumentet som är nämnt som "RASTLÖS".
Det här är vad ett kraftigt koffeinrus och en bakfylla kan göra med en. Jag var tydligen så stinn att ja inte ens kommer ihåg att ja skrivit det. Vad det egentliga problemnet var tänker jag inte avslöja, men det är ju så roligt å bra skrivet så att allmänhete bör få se.
"
RASTLÖS
Så jäädra rastlös vet inte hur jag ska komma ur. Tänker tanken, och viftar bort. Tänker tanken, och viftar bort. Tänk om det verkligen kunde vara så att jag kunde komma upp med en lösning som FAKTISKT ÄR EN LÖSNING och inte bara en bra, klok och resonibel lösning som är fullt logisk för allmänheten och på papperet men som min kropp ändå med ett leende strider för att gå emot och endast lyda reptilhjärnan och mina otroligt starka instinkter.
JAG VILL – JAG BÖR
Ett otroligt fenomen. Jag vill x, jag bör y. Hjärnan gör det som bordes med tron om att medvetenheten om vad jag
egentligen vill göra är bestriden. MEN ICKE. Jag är smartare än så. Så pass smart att instinkten och viljan lurar hjärnan så att jag faktiskt tror på det, tills jag en tid efter faktiskt kan återberätta hur det egentligen var, utan att vid det faktiska tillfället varit medveten om det. Sanningen.
SJÄLVKONTROLL
Detta faktum säger att jag inte har några fingrar på joysticken alls. Ingen fot på bromsen. Rider barbacka. Mitt öde styrs av instinkten, och hjärnan har ingen som helst makt att påverka. Endast möjligtvis förlänga processen.
EN TVÅHÖVDAD ORM
Lita aldrig på mig.
"
Den tjejen skulle jag villja träffa.
Vuxenpoäng: .... jobbade?
Minus: lekte med en boll i timmar